Egentid

Dagen har spenderats i ensamhet. Jag har inte pratat med någon, förutom en konstig tant i tvättstugan som hade vikt min tvätt (what?!). Det har varit jätteskönt. Pulat på i min egen takt. Städat. Tvättat. Helt ensam.

Jag inser mer och mer att egentid är jätteviktigt för mig. Folk frågar rätt ofta hur jag kan åka och träna själv, "hur tråkigt som helst". Men nä, jag tycker att det är tokskönt att åka och träna själv. För mig är inte träningslokalen ett ställe där man skvallrar med tjejpolaren om det senaste, eller ett ställe där man planerar helgens bravader. Träningslokalen är för mig ett ställe där man utvecklar relationen till sig själv. Tiden i träningslokalen är tid som jag unnar mig själv. (Fast ibland kan det vara trevligt att svettas tillsammans med någon, som är lika fokuserad på träningen som jag.)

Idag har jag bara haft egentid. Jätteskönt. Hinna ikapp sig själv lite. Hinna ikapp sina tankar och känslor. Lyssna lite på vad jag har att säga.

Men också sakna lite. Sakna er, ni fyra fantastiska själar, som är så bra att jag faktiskt skulle kunna tänka mig att ha er i mitt rum jämt. Så länge jag får åka och träna själv...