Årets mysigaste dag

VI kan väl låtsas att ni frågar mig vilken jag tycker är den mysigaste dagen på året?! Frånsett såna där random tokmysiga dagar, när man inte gör annat än kramas med någon man tycker om och allt bara är sådär bra det kan vara ibland, så skulle jag säga att den mysigaste återkommande dagen är Lucia. Det finns liksom inget som är omysigt med den här dagen. Det skulle möjligtvis kunna vara de 17 minusgraderna som mötte mig imorse, men de hade sin charm också ska ni veta (jag fick anledning att inviga min vinterjacka för den här säsongen, bara en sån sak). Men ni kan väl hålla med mig? Det är liksom ljus och sång och glitter och pepparkakor och snö lite här och där. Och den där genuina glädjen som folk utstrålar när det ringer på dörren tidigt på morgonen och utanför står ett gäng småfrusna själar som inte vill göra annat än sprida ljus och värme till folk som förtjänar det (typ alla).

Imorse ringde alltså min väckarklockan klockan 04.50. Jag kommer på riktigt inte ihåg när jag klev upp så tidigt senast men imorse var det bara att skutta upp. Ut i kylan för att möta upp ett gäng lika godhjärtade människor som jag själv. Ett litet luciatåg lyckades vi åstadkomma med fyra tärnor, en tomtemor, en lucia vid namn Jonatan och en lucia med den ringa åldern fem månader. Sen knatade vi iväg till vår älskade körledare, smög in i hans sovrum och väckte honom med väldigt orepeterad skönsång och pepparkakor. När vi sett till att han vaknat ordentligt så tågade vi vidare till ett par andra människor som vi tyckte förtjänade lite ljus och värme. Och det är en smula fantastiskt att se glädjen och förvåningen i nyvakna människors ansikten. Jag hoppas att de tyckte om det och att de har gått runt med en härlig känsla i magen resten av dagen!

Det bästa av allt var dock när jag kom hem vid åttatiden imorse med ett gäng djupfrysta tår och fick krypa ner i sängen igen. Det blev en timmes bonussömn innan jag skuttade ut i kylan igen, den här gången mot gymmet. Ett pass Kettlebells stod på schemat och det var ju lika roligt som vanligt. Efter passet kom det fram en tjej till mig som bara ville säga hur stark hon tyckte att jag var och hur inspirerad hon blev av att se någon så vältränad som jag. Det var ju en smula chockartat men jag blev nog lika glad som förvånad. Nästa punkt på dagordningen är ett stycke (in)seminarium om amerikansk utrikespolitik. Och eftersom jag inte kan göra tentan nästa vecka så tänker jag gå dit idag och vara sådär jävla brilliant som jag alltid önskar att jag var! Sen hoppas jag att jag får kramas lite ikväll som en fin avslutning på den här mysiga dagen!

En såndär bra dag

Det gör lite ont i kroppen av att se att väckarklockan är inställd på ringning 04.50 imorgon bitti. Men är det lucia så är det och jag har en liten känsla av att väl uppe så kommer det bli rätt mysigt att trava runt i snön med ett gäng härliga människor och sprida lite ljus och värme bland folk vi tycker om!

Idag har jag hängt med min bella donna. Snackat skit, tonat hår, gjort vit chokladtryffel med kardemumma och bara haft det allmänt mysigt! Hon är himla bra och jag kommer att sakna henne över jul.

Nu tänkte jag ta en värmande dusch och sedan krypa ner i sängen. Pilla med den där eviga fotokalendern tills jag somnar, typiskt bra hörni!

Annars är det bra..

Det är nog bara min mamma som inleder ett telefonsamtal med orden "Och annars då?"

Igår gick jag och la mig kl 20.20. Sen somnade jag typ direkt och sov till klockan fyra ungefär. "Typiskt" tänkte jag och sen tänkte jag att om jag ligger kvar i sängen och blundar så kanske jag somnar om. Och håll i er men det gjorde jag och sen sov jag till kvart i 9 då jag klev upp, pigg som en lärka (eller nåt som är piggt)! Sen har jag tränat och handlat och duschat och haft mig. Sen fick jag en middagsgäst som har underhållit mig efter bästa förmåga. Jag tror dock att han har skrattat minst lika mycket som jag, kanske åt mig men ändå. Bra kille!

Ikväll blev det ju tydligen inte läggdags så värst tidigt. Imorgon ska jag hänga lite med min bella donna och det kan ju inte bli annat än bra! Nu ska jag dock försöka reda ut lite saker så att den här julen kan bli trivsam den också!

Jag har stått på kanten till helvetet

Måndag. Jag sov till kvart över elva (inte bra), klev upp, åt en grapefrukt till frukost (hade jag vetat vad som komma skulle så hade jag ätit betydligt mer kan jag säga) och sen stressade jag iväg till gymmet. Och nu ska ni få höra, jag tror nämligen att jag överlevt det jobbigaste träningspass jag varit på det här millenniet! Jag skämtar inte nånstans faktiskt. Det tog ungefär 5 minuter innan jag såg stjärnor och hade väldigt svårt att fokusera blicken. Efter ytterligare typ 3 minuter trodde jag att jag skulle svimma och kort därefter kräkas. Halsen var full av blodsmakande slem så jag kunde varken andas eller dricka. Och sen kämpade jag och min maxpuls på i typ en halvtimme till, varav ca 25 minuter effektiv träning. Helt vansinnigt jävla jobbigt var det, kroppen skakade och jag låg på golvet de korta pauser vi fick och kunde inte göra så mycket mer. Sen behövde jag väl en 7 minuter återhämtning efter passet innan jag var fit for fight igen, min återhämtning ska ingen tro att den kan komma och sätta sig på! Instruktören konstaterade också, helt korrekt, efter passet att jag i princip inte var svettig heller. Frågan är ju vad det kan tyda på, bra träningskläder kanske?

Nu ska jag trolla fram det mest kaloririka jag kan hitta till lunch och sen gå och shoppa nutella så att jag kan göra fudge. Sounds like a plan to me!

The ketchup effect

Idag har tant haft fullt upp och lite till. Skön kontrast mot mitt annars så händelselösa liv (okej, det är inte så illa som det låter, jag lovar). Började dagen med att träffa min engelskakompis för lite fika/plugg. Vi försökte förstå USA:s politiska system vilket inte är det lättaste, jag tvivlar på att amerikanarna förstår det själva! Detta kände vi att vi behövde lära oss inför tentan som ingen av oss kan göra eftersom de typ IGÅR flyttade fram den en vecka, då har jag åkt hem. Jättebra skolan, verkligen jättebra!

Sedan skulle hon iväg och jobba lite och då blev det avlösning i Bregottfabriken minsann. Nästa kompis dök upp, en dude som jag av oklara (nä egentligen är de jätteklara) anledningar inte har träffat eller ens pratat med på nästan tre månader. Men vi tjattrade på ett tag och följdes sen hem, eftersom vi bor nästintill grannar. Jag gick hem och dumpade min väska innan jag drog iväg till dagens tredje kompis där det vankades julbak. Ett gäng makalöst goda lussekatter och ett gäng halvbrända och inte så snygga pepparkakor lyckades vi åstadkomma. Och bara för att ytterligare bevisa vår icke-existerande konstnärliga ådra så dekorerade vi ett gäng väl valda pepparkakor med kristyr. Hon gjorde en brödrost (som tydligen var en chokladpralin) och jag gjorde ett hakkors (som egentligen var en snöstjärna), ett brustet hjärta (jag blev lite sur när spritspåsen gick sönder när jag skulle dekorera mitt hjärta) och en ångestspiral (jag tog ut mina aggressioner på pepparkakan istället för på spritspåsen). Sen fick vi till ett gäng fina pepparkakor också, hon gjorde en adventsljusstake och en gris med bacon i magen och jag gjorde ett jesusbarn och en snygg blomma. Så misströsta inte, det finns hopp för oss också!

Mitt i alltihop ringer dagens fjärde kompis och försöker bjuda in sig på nån form av middag. Tyvärr gick ju det hemskt dåligt eftersom jag inte var hemma, även om två timmar med honom nog var precis vad jag hade behövt. Vi får ta det en annan gång!

Och nu sitter jag hemma på mitt golv och försöker komma ihåg vad jag ätit idag. En tallrik fil till frukost. En chokladboll. Lite pepparkaksdeg. En lussebulle i form av en livmoder (och inte en penis som jag påstod). Lite kristyr. En kopp te. En hallonkola eller två. Och inte är jag speciellt hungrig heller. Fast jag bör nog trycka i mig en liten macka ändå så att ingen kan påstå att jag bantar. Morgondagen är ett oskrivet blad men jag tänkte verkligen försöka hinna träna, så det så!

Gud hör bön

Ibland undrar jag verkligen om det inte sitter nån gubbe på ett moln och tittar ner på oss. Idag när jag som bäst kommit ur mitt engelska-flow och kände att "fan nu får jag gå dit med urusla svar på frågorna, igen" ser jag att jag fått ett mejl. Jag läser mejlet som är från vår kursadministratör på engelskan, hon skriver att seminariet är inställt (man ba hey, vi har tenta om en vecka) och att vår lärare ska återkomma med en ny tid!! Jag avslutar word (innan jag skrivit klart meningen jag höll på med), kavlar upp ärmarna och ställer mig och diskar tre dagars disk. Sen dammsuger och adventspyntar jag lite. Bäddar sängen. Lagar lite mat och sen duschar jag. Fattar ni?! Jag blev tokledig helt plötsligt. Eller okej, jag måste ju lik förbannat svara på frågorna. MEN, jag kan göra det när jag har tid att göra det bra och det känns fint i själen ska ni veta.

Något som också känns lite fint är att det är lite adventigt hemma hos mig och jag behöver inte längre kryssa mellan engelskapapper, svettiga träningskläder, dammråttor och annat som ligger och äcklar sig på mitt golv. Jag har skypat med två fina människor. Jag har pratat med min pappa och jag har agerat macsupport åt min moster. Jag sitter och lyssnar på adventssånger och ett gäng levande ljus sprider värme. Ute är det alldeles vitt och lagom kallt. Visst tusan börjar man misstänka att någon sitter där uppe och spanar. Och att denne någon varit på bra humör idag.

Nu ska jag lägga mig i sängen, bestämma vad jag ska göra för julgodis i helgen och tycka att livet är ganska bra. Bara en sån sak som att jag fick ett sms idag där det stod "Du är fin, kramas" gör ju livet rätt så värt att leva.

Det finns för många ord på s

Termometern visar nio minusgrader, ute snöar det på rätt bra och jag sitter ihopkurad under en filt i mitt hemskt stökiga och o-adventiga kök och pluggar för allt jag är värd. Jag läser artiklar och svarar på frågor om amerikansk utrikespolitik och ju mer jag fördjupar mig desto intressantare blir det. Ibland har man tur!

Jag kan också konstatera att det finns för många ord som börjar på "s". Jag bläddrar och bläddrar och bläddrar lite till i min ordbok men jag kommer banne mig aldrig fram till "t". Vissa problem är ju större än andra... Jag har också konstaterat att mitt iTunes har bytt utseende så nu hittar jag ingenting. Däremot så kan man numera "queuea" (jag älskar att verbifiera engelska substantiv) låtar vilket inte var en dag för tidigt.

Ikväll är det seminarium och grammatik på schemat. Sen lugnar livet förhoppningsvis ner sig en smula och jag kan fokusera på att hinna ikapp mitt liv. Kanske julbaka lite och framför allt mysa och kramas med mina fina fina vänner. Om 14 dagar och tio timmar sitter jag på ett flygplan påväg hem. Som mamma sa igår "här hemma är ditt hem och där du bor nu är din bostad". Bra, då fick vi det utrett också.

Nu känns det dock som att det är läge för lite lunch och sen dundra vidare med den här eviga engelskan. Eller i praktiken kommer jag ju att äta och plugga samtidigt, man har väl en välutvecklad simultanförmåga!! Och för er som undrar så kan jag meddela att jag har köpt dammsugarpåsar idag.