Stark!

Jahapp, då har det hänt igen. Idag fick jag frågan om jag inte möjligtvis är gammal gymnast! Och gammal kanske jag är men verkligen ingen gymnast. Eller okej, det finns väl saker som är mindre närbesläktade än dansare och gymnaster men att kalla mig själv för gymnast skulle jag aldrig göra. Däremot så ser jag det som en fin komplimang, i min värld är nämligen gymnaster (den kvinnliga varianten) små, söta, enormt vältränade, spänstiga, viga personer med en obegriplig kroppskontroll. Inte så dumt om ni frågar mig så den komplimangen kommer jag nog leva på hela veckan. Det faktum att jag precis hade överlevt ett överjävligt träningspass gjorde inte saken sämre.

Ja, det här med träningen. De senaste månaderna har jag varit lite smygless på att träna faktiskt. Men sedan typ 1,5 vecka tillbaka har det blivit kul igen. Jag har testat saker jag inte riktigt vågat mig på tidigare bara för att upptäcka att det är precis det jag ska pyssla med. En liten nytändning skulle man kunna kalla det för, precis vad jag behövde nu misstänker jag. Så nu hoppas jag att det här träningsflowet smittar av sig på resten av mitt liv så att jag orkar styra upp det. Jag ska kanske försöka styra om den här skutan från en träningsblogg till en vad-jag-gör-alla-andra-timmar-på-dygnet-blogg... Så nu ska jag plugga lite, ta tag i det där tradiga jobbsökandet som aldrig tar slut och röja lite upp här hemma.

Vi sparkar igång med en låt som jag tillägnats, inte mindre än två gånger den senaste veckan (det tackar vi för).