Bakslag: Check!

Äntligen har jag tuggat mig igenom alla fyra himla noveller och analyserat dem efter sämsta förmåga. Men det är gjort i alla fall och jag kan gå vidare i livet, med andra ord hugga tag i BOKEN på 277 sidor som ska vara läst och analyserad om en vecka. Bara att börja alltså, tur att jag inte har så mycket annat att göra (förutom tre delmoment till i kursen)...

Jag började morgonen på sämsta sätt med ett illamående från ingenstans, eller jag har mått illa hela helgen men jag tänkte att det räckte nu. Tydligen inte. Jag har i alla fall inte spytt än så det är nog inte magsjuka ändå, tack och lov!

Glider iväg till gymmet (efter en mycket skön vilodag igår) och värmer upp med lite sjukgympa i egen regi. Blir påhoppad av min punktmarkerande instruktör som säger åt mig vänligt men bestämt att avsluta det jag håller på med och komma och köra lite tabata med honom. Sagt och gjort, fast innan dess hinner jag både snacka lite med och bli nedbrottad av (på nolltid, alltså vi snackar mikrosekunder) en gammal kompis, kul minsann!

Sen drar träningen igång, fruktansvärt jobbigt och jag frågar mig själv gång på gång varför jag utsätter mig för det här. Sen kommer jag, gång på gång, på att det är ju för att det är så överjävligt jobbigt som jag tycker att det är kul. Med tio minuter kvar av passet blir det dock inte riktigt lika kul. Vi står i armhävningsposition, jag halkar med min högerhand i mitt eget svett, handen glider iväg och jag får all vikt över axeln som inte tycker det är så jättekul och knakar till med besked. Där ligger jag på magen och tänker "om axeln har hoppat ur led ska jag slappna av" samtidigt som jag biter mig själv i armen av smärta. Sen blev det inget mer tränat för tant.. Undersökt blev jag dock direkt av bästa instruktören och vi konstaterar att axeln ligger där den ska men att det nog är bäst att krypa till korset och be att herr sjukgymnasten fixar till skiten. Jätteroligt, verkligen!

Och nu sitter jag här med en ömmande axel och tänker att veckan hade ju kunnat börja bättre... Men what to do?! Bita ihop och köra vidare. Jag ska börja med att lägga mig på min säng och läsa lite bok, om jag läser hundra sidor om dagen är jag ju klar på torsdag, hur svårt kan det vara?!