Höstskrik

Hörni, det är inte så dumt med höst ändå. I alla fall inte dagar som idag. Marken är guldfärgad av alla löv och när solen skiner kan man nästan tro att det är guld på riktigt. Lite smygvarmt och skönt är det också, me like. Dagen toppades av ett spontant vårskrik (jag vet, fråga inte).
- Vill du höra mitt vårskrik?!
- Eh ja...
Sen utbrister människan i ett helt obegripligt vrål. Jag skrattade mig tårögd och sen cyklade jag hemåt. Handlade och unnade mig en pratstund med kassörskan (som var en kille) om huruvida Gainomax till frukost är bra eller dåligt. (Vi enades om att det är dåligt.) Riktigt trevligt om jag får säga det själv.
Nu sitter jag och toklyssnar på en inspelning från den turné som min pappa är ute på i detta nu. Jag blir så spelsugen att det nästan är jobbigt. Åh vad jag älskar folkmusik och världsmusik och orkester i en salig röra. Det svänger så mycket att jag får hålla i byxorna. Och som om den här dagen inte redan var ovanligt bra för att vara en måndag ska jag unna mig ett träningspass ikväll, mm vad skönt det ska bli då!

Som sagt, kvaliteten på den här dagen har varit allt annat än måndagskvalitet. Tacka för det!