Vig som ett järnspett

"Du ser stel ut!"
Det var det första herr sjukgymnasten sa till mig idag då jag var på återbesök. Klart att man bli stel då allt man får göra är att böja sig bakåt tio gånger varannan timme. Sen fick jag ligga på golvet och kasta lite bollar, sträcka lite ben, ligga på bollar och ha mig. 25 minuter senare var jag torr i munnen och svettig. Svettig?! Av att ligga ner i 25 minuter och böja lite på benen. Men snälla nån, sämre kondition får man leta efter. Jag var också tvungen att fråga honom om han njöt av att plåga mig. Det påstod han att han inte gjorde, synd för honom eftersom det är det hans jobb går ut på. Nämen, skämt åsido. Han är riktigt duktig och jag har inget emot att behöva träffa honom tre gånger till de närmaste två veckorna. Och även om det suger getröv att ha ont i ryggen så hoppas jag nästan att det blir fler än tre gånger till, bara för att det är så kul och för att jag hellre har träningsvärk än ont. Så det så!

Sen gick jag ut i solen och cyklade hem i motvinden. Om tre timmar är finaste bästaste vännen här och vi ska ha de bästa dagarna på väldigt länge. Jag längtar sjuhuukt mycket och jag blir nästan tårögd av tanken på att hon ska komma (nedrans hormoner). Så nu ska jag slutföra dagens mission - städa. Hon får ju inte dö av en damm/skit/äckel-chock det första hon gör!