Imorse vaknade undertecknad med feber och var ytterst nära att ligga kvar i sängen. Men då jag ändå var tvungen att kliva upp för att gå på toa så tyckte jag att jag lika gärna kunde åka till skolan och gå all in på de sista föreläsningarna. Har man varit på alla hittills kan man ju inte missa de två sista heller. Sagt och gjort, till skolan åkte jag. I mjukisbyxor. Ja, så eländig kände jag mig. Har precis kommit hem efter att ha suttit instängd i ett litet rum i tre timmar. Jag längtar efter att sitta och stirra in i en vit vägg. Det är ungefär det jag orkar med för tillfället. Helt slut i rutan. Men jag ska väl försöka hitta nåt att äta till middag och sen se om det går något lagomt ansträngande program på tv.
För övrigt så flyger de stridsflygplan utanför fönstret. Håll i hatten vad det lever om. Jag bara väntar på att fönsterrutorna ska skallra sönder. Men så kan det vara, en helt vanlig tisdagkväll i en helt vanlig stad i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar