Och så kom den där obligatoriska dippen. När allt avstannar, julmaten är uppäten, röken efter fyrverkerierna har lagt sig och man inser att det kommer en vardag. En vardag som jag faktiskt ser fram emot lite. Men efter vardagen kommer framtiden och den ger mig bara ångest för tillfället. Även fast jag vet att det kommer att lösa sig. Allt kommer att lösa sig. Tiden kommer inte att stanna en dag för att jag ska välja åt vilket håll jag ska gå så om jag bara hänger med ordar det sig. Jag vet det. Men ändå, lite ångest.
Just nu går jag runt med en liten obehagskänsla i kroppen. Vad det är eller var den kommer från vet jag inte. Allt jag vet är att den är där. Jag drömmer en hel massa konstigheter på nätterna. Jag känner mig inte riktigt bekväm med min nuvarande situation. Men som allt annat går det väl över.
Kanske att ett par 300 rygglyft kan göra susen?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar