Hjärnan går på högvarv. Information ska tryckas in, gärna så mycket på så kort tid som möjligt. Och Gud förbjude att nånting glöms bort.
Nu har dock klumpen längst upp gjort sitt för idag, det är dags för resten av kroppen att jobba. Musklerna skriker efter att bli trötta och jag längtar efter den där oslagbara känslan av att inte orka lyfta ett finger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar