Dagarna

Idag regnar det. Igen. Den här Hufvudstaden har än så länge inte gjort mycket för att varken välkomna mig eller övertyga mig om att det här är stället att bo på.. Jag harvar på med mina analyser dagarna i ända. Idag har min maskin krånglat. Inte okej. "Maskiner är dumma!" som min handledare har sagt minst en gång om dagen sedan jag började. Ja, dumma är precis vad de är. Tur att de går att lura.

Men sen emellanåt så tänker jag också. På er. Som jag önskar skulle vara här. Eller jag hos er. Bara vi får vara tillsammans. Springa runt och skratta. Eller ligga på golvet och skratta. Eller gråta. Eller lösa världsproblem. Eller inte säga ett ord utan bara vara. Tillsammans. Så som det ska vara. Fast jag vet ju att det kommer en dag då vi träffas igen. Då vi får vara tillsammans. Och längtan efter den dagen gör mig varm och glad i hela kroppen.