Mycket riktigt, jag mådde ganska fint när jag vaknade imorse. Även om det kändes i kroppen att jag suttit på min rumpa en hel dag. Men det hade väl varit konstigt om det gått obemärkt förbi.
När jag landade med tåget på stationen ganska exakt 1,5 minut i midnatt så var jag mer än glad över att min blomvattnare hört av sig och frågat om jag ville ha hämtning (men fantastisk människa). Och jag var snäppet gladare över att jag faktiskt tackat ja. Så hem kom jag tryggt och säkert med hela min tunga väska bara för att konstatera att mina blommor inte dött av uttorkning i alla fall.... En liten men snabb första hjälpen-insats inleddes och idag är de betydligt piggare.
Dagen består av inga planer alls, jag ska väl packa upp, handla, mäta lite väggar och boka tvättid. Om jag orkar och det inte regnar alldeles för mycket kanske det blir en liten tur till gymmet ikväll för att förbereda kroppen på vad som komma skall, imorgon är det no mercy!
Nu blir det en bulle till frukost, man tager vad man haver!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar